Den romska pianostämmaren och andra romska berättelser
Janna Eliot, en Londonbo med rötter i Öst europa, är en väletablerad författare med ett antal böcker bakomsig. Hon är också översättare och musiker. Hon skriver romaner, artiklar och berättelser med romska teman. Hon målar återvunna möbler med romsk design som hon säljer på marknader. Det har hon lärt sig av sin mormor. Janna Eliot kommer från en musikerfamilj och växte upp omgiven av romska och östeuropeiska melodier.
De här berättelserna, som handlar om olika tider och olika länder, förenas av en gemensam tråd – de handlar alla om romer, berättelser som berör på ett mänskligt plan. Janna är en duktig ordmakare och fångar själva essensen i alla de miljöer hon målar upp. De flesta av dessa berättelser är baserade på sanna händelser och man känner det verkliga i det som sker. Hon har talang för att skriva dialog.
Romer och resande har alltid varit marginaliserade och förföljda. Det är uppfriskande att läsa dessa berättelser som inte är skrivna med bitterhet, som de skulle kunna ha gjorts, men med en rörande känslighet som tillåter läsaren att komma in, till en viss grad, i de extremt sorgsna situationer som uppenbaras för oss. Men genom allt skiner en stolt romsk anda.
Författare: Janna Eliot
Översättare: Bengt O Björklund
ISBN 978-919793288-2
Recension av Gunilla Lundgren
Janna Eliot har varit på besök i Sverige under de Romska kulturdagarna på Skarpnäcks kulturhus då det var boksläpp av hennes nya novellsamling ”Den romska pianostämmaren” i översättning av Bengt O Björklund. Den nya boken ges ut av ERG förlag.
Janna Eliot presenterar sig som ryskromsk-engelsk poet och sångerska.
Förutom detta är hon konstnär, hon illustrerar själv sina böcker och hon målar vackra klädnypor, skålar av trä och återvunna möbler med romska mönster som hon säljer på marknader. Hon är även översättare från holländska till engelska av den gripande boken ”Settela” och från svenska ”Sofia Z 4515”.
Janna Eliot bor i London och har gett ut flera böcker med romskt tema i England. Nu kommer hennes novellsamling ”Den romska pianostämmaren” på svenska på ERG förlag.
Det behövs en författare med Eliots brokiga bakgrund för att kunna skriva dessa noveller. Många av berättelserna är baserade på verkliga händelser, en heter ”Noteringar från Londons underjord” och handlar om en dragspelare i Londons tunnelbana, en annan, ”Grabben från Sukule”, berättar om den sjuåriga skoputsarpojkenAhmed i Istanbul. I en tredje novell, ”La Dolce Vita”, lär vi känna sextonåriga Gabi, en romsk flicka från Rumänien som nu bor i ett skjul i Italien.
De sexton korta novellerna utspelar sig i olika länder, de berättar inkännande och utan minsta sentimentalitet om svåra livsöden och orättvisor. Språket är avskalat, man märker att det är en poet som skriver, och att det även är en poet som översatt till svenska. Bengt O Björklund har lyckats tolka Eliots olika stilar på ett beundransvärt sätt, som tex i novellen ”Konserrt” där tioåriga Teresa skriver dagbok om en konsert i sin skola. Man förstår att flickan är nyanländ i en klass där alla barnen är flyktingar.
”Så idag terminens sista dag”, skriver Teresa och fortsätter:” Alla måste ha nåt för att äta från sitt land. Parviz med sig baklava. Buyun med sig burek. Cahit med sig kebab. Daapika med sig hett kurri. Jag med zumi, menar en soppa. Jag ta med i flaska och sätter på bordet. Vi dricker ur koppar och Sandi säga-mycket trevlig soppa. Säg mig hur man gör det.”Efter måltiden börjar konserten; ” Jag tänker blir bra”, skriver Teresa, ” men i själva verket inte så bra. Jag vet inte varför.
Folk skrattar när inte är mycket roligt. Exempel, Parviz spela trumma och jag spela flöjt. Vi spela på samma gång. Jag tycker är mycket bra. Lärarna tycker är mycket bra, men kurdpojkarna skrattar.” Många av ERG:s läsare känner nog igen den beskrivna situationen och jag hoppas detta lässtycke gör er intresserade av att läsa boken. Den har mycket att ge!