Livets trådar – romsk textilkonst
De 6 maj var det vernissage på Le trajósko thavá, Livets trådar, på Forum för Levande Historia i Stockholm. Hela nedre våningen dominerades av den romska konstnären Małgorzata Mirga-Tas enorma textilverk gjorda av kläder hon fått av vänner och familj, eller hittat i second hand-butiker nära sitt hem i byn Czarna Góra i Tatrabergen i Polen. Stora porträtt av kända romska kulturpersonligheter, bland andra den svenska silversmeden Rosa Taikon och den kända sångerskan Esma.
Det var samtidigt vernissage för fotoutställningen Det tysta arvet baserad på boken med samma namn som journalisten Monica Hirsch och fotografen Maja Kristin Nylander har gjort om vad som hände med romer under andra världskriget.
Forum för Levande Historias lokaler i Gamla stan var fyllda till maxantalet denna soliga lördagseftermiddag i maj. Intresset var stort. Och de mycket stora textilverken drog verkligen ögonen till sig.
Petra Mårselius, Intendent på FLH, talade om den verksamhet som FLH bedriver och om romernas situation i Sverige och Europa, om hur Hitler planerade för deras utrotning.
– De passade inte in. Upp emot en halv miljon romer mördades av nazisterna, men forskarna är osäkra eftersom många romer inte var registrerade. Men slutet på Andra världskriget var inte slutet på den romska diskrimineringen och förföljelsen.
Men, menar hon, en del positiva saker har hänt genom åren, som den här utställningen till exempel som verkligen lyfter den romska kulturen.
– Ny kunskap gör att vi på sikt kan motverka antiziganismen.
Hon nämner som exempel Monica Hirsch intervjuprojekt som lämnat efter sig ovärderlig kunskap om vad som verkligen hände.
Ett av de stora verken framför scenen föreställer de vita bussarna som Röda korset använde för att hjälpa brutna och sjuka judar som just kommit ut ur koncentrationslägren i Polen. Med på dessa bussar fanns även litet antal romer, bland andra Sofia Taikon och hennes kusin Hanna Dimitri.
Åsa Lindhagen, borgarråd i Stockholms stad, var mycket nöjd med utställningen.
– Det känns fantastiskt att vara här och få se dessa två utställningar som på olika sätt lyfter den romska historien.
– På grund av inreseförbudet dröjde det innan romer som överlevt Förintelsen fick komma in i Sverige. Men de fick ingen hjälp.
Sedan dess, menar hon, har det inte hänt så mycket.
– Romerna är fortfarande oönskade. Därför är det viktigt att vi erkänner den antiziganism som fortfarande finns idag, som kanske till och med är värre och extra hård för romer i det samhällsklimat vi har. Våra rättigheter hotas. Så vi måste hylla det romska i vårt land och se till att deras språk och kultur stärks. Det är vår plikt att stå upp för att alla har samma rättigheter.
Författaren och journalisten Monica Hirsch berättade om tillkomsten av boken som ligger tillgrund för utställningen.
– Det kändes viktigt att göra intervjuerna medan de som överlevt fortfarande fanns ibland oss.
Masio Kwieks pappa mördades av nazisterna.
– Tyskarna tog min pappa och hans kusiner. När de kom till lägret blev pappa sjuk så de tog honom till gaskammaren. Alla kusinerna kom tillbaka och berättade vad som hänt.
Mia Taikon som arbetar på FLH var inspirerad av utställningen.
– Ibland vill jag verkligen bejaka min romska identitet, särskilt nu när jag ser den här utställningen.
Joanna Warsza underströk vikten av att första hur textilverken har många lager
Utställningen har två spår. Det ena berättar historien om svensk-romsk opinionsbildning med bilder ur familjearkiv och protestscener. Här finns porträtt på kvinnor som skådespelerskan och aktivisten Singoalla Millon, människorättsförsvararen Diana Nyman samt aktivisten och silversmeden Rosa Taikon. Det andra visar ett urval av både storskaliga porträtt och miniatyrer från Mirga-Tas pågående serie Herstories. Här finns bland annat Shpresa Agushi, aktivist från Prizren, Nicoleta Bitu, en romsk aktivist från Bukarest, konstnären Delaine Le Bas, från London, Adela Głowacka, från Radom, starkt engagerad i civilsamhället, kuratorn Timea Junghaus från Budapest och Esma Redžepova, sångerska och aktivist från Skopje. Det sista porträttet i samlingen är på Sofia Taikon.
Vid den 59:e Biennalen i Venedig 2022 representerade Mirga-Tas Polen och blev då den första romska konstnären någonsin i någon paviljong under Biennalens 120-åriga historia.
Kurator: Joanna Warsza är kurator, redaktör och skribent. Hon med-kurerade den polska paviljongen vid den 59:e Biennalen i Venedig med Małgorzata Mirga-Tas verk. Warsza är även programdirektör för CuratorLab vid Konstfack i Stockholm. Hon är ursprungligen från Warszawa men är nu bosatt i Berlin.
Utställningsrådgivare: Fred Taikon är en romsk-svensk aktivist, författare och grundare av den kulturella föreningen och tidningen É Romani Glinda (Den romska spegeln), vars syfte är att bevaka frågor om diskriminering och lyfta romska frågor och romsk kultur. Han har nyligen publicerat böcker om sin barndom, Barnen på Tanto. Taikon har mottagit många priser, senast Raoul Wallenbergpriset 2022. Han arbetar och bor i Stockholm.
Text: Bengt O Björklund
foto: Bengt O Björklund Fred Taikon