ÉRG:S Romska kulturdagar på Sensus 2013

Årets Romska kulturdagar lockade en jämn ström av publik till olika seminarier, film, musik och dans. Liksom förra året hölls evenemanget i Sensus lokaler i Medborgarhuset på Medborgarplatsen i Stockholm.

ÉRG:S Romska kulturdagar på Sensus 2013

Årets Romska kulturdagar lockade en jämn ström av publik till olika seminarier, film, musik och dans. Liksom förra året hölls evenemanget i Sensus lokaler i Medborgarhuset på Medborgarplatsen i Stockholm.

Årets utbud under ÉRG:s Romska kulturdagar var brett och av mycket skiftande slag. Veckan inleddes med att ÈRG:s ordförande Fred Taikon berättade om ÉRG förlag.

– Detta är något unikt. Det har bara funnits ett romskt förlag i Sverige tidigare, det var Katarina Taikons och Björn Langhammers förlag Tai-Lang som idag enbart distribuerar Katitziböcker genom Rosa Taikon.

Fred menar att romsk litteratur inte direkt är någon kioskvältare.

– De stora förlagen ser inga förtjänster i utgivningen av romsk litteratur. Därför måste vi göra det själva, men det krävs en hel finansiering innan vi startar ett bokprojekt.

Behovet av romska läromedel bara ökar nu, ett behov som uppfattats av Regeringen som gett Skolverket i uppdrag att ta fram romska läromedel.

– Det är en viktig satsning som Skolverket gör, men vi får inte glömma att romani chib bara har varit ett skriftspråk i cirka hundra år, säger Fred.

ÉRG förlag kommer i dagarna ut med O Django, en sagobok av engelsmannen Levi Pinfold som nu har översatts till kelderaš och arli.

– Kelderaš är ju min varietet och det finns cirka 20 000 arlitalande romer i Sverige idag. Nu försöker vi entusiasmera fler romer att skriva och komma med manus. De kan också komma med en munt­­lig historia så finner vi en spökskrivare.

Dimitri Valentin från Språkrådet berättade om sitt arbete.

– Där finns idag två romska halvtidstjänster som jag och Baki Hasan har.

Han berättar om Lexinprojektet som Språkrådet har tagit över från Skolverket, ett projekt som ska ta fram lexikon på tre romska varieteter. Än är det bara arlilexikonet som är färdigt.

Nu väntar vi spänt på kelderaš- och lovaralexikonen.

– Svårigheterna har varit terminologin och ett visst motstånd från romerna att gå ut med sitt språk.

Efter lunch berättade Mats Wennerholm från Skolverket om myndighetens nya uppdrag. Med sig hade han praktikanten Moa Nordin. De talade bland annat om brobyggarutbildningen på Söder­törns högskola och ett nytt uppdrag som högskolan har fick förra vintern att intervjua romska familjer om skolsituationen.

– Den rapporten finns nu. Det var inga stora nyheter, snarare en bekräftelse på vad vi redan visste.

Det har också gjorts en enkätundersökning bland olika skolledare. Nu ska rapporten lämnas in till Länsstyrelsen i Stockholm.

Men Skolverket har framför allt kommit igång med att göra romska läromedel, bland annat en stor satsning på ungdomsboken ”Fakta och framtid” som kom i november. Maj Beijer har spelat en stor roll i dess framkomst.

– Det finns mycket bilder och originaltexter som vi har kompletterat med ett historiskt perspektiv av vad romer har åstadkommit de senaste 50 åren, sade Maj Beijer.

Men listan på nya böcker är lång. Tio nya böcker har producerats, både läroböcker och sagoböcker.

– Vi ser fram mot att få Djangoboken som kommer att ingå i ett paket som ska skickas ut till skolor och skolbibliotek där det finns romer, säger Mats Wennerholm.

Skolverket håller också på att producera ett lärarkomplement så att lärarna får in romerna i undervisningen.

Som sista inslag den första dagen bjöds det på musik och poesi. Hasse Taikon spelade dragspel på sitt oefterhärmliga sätt varvat med poesi som Bengt O Björklund läste. Det var dikter från den utmaning ÉRG haft på Facebook om att skriva en dikt om romer.

Dag två inleddes med att riksdagsledamot Roger Haddad berättade om Riksdagens romska nätverk. När han kom in i riksdagen lämnade han sitt arbete i Västerås, men han har kvar sin plats i kommunfullmäktige.

– Det behövdes kontaktpunkter i riksdagen, så vi beslöt att starta det romska nätverket, som nu har 30 medlemmar och träffas varje månad. Vi kan trycka på i våra partigrupper och i riksdagen som helhet för att sätta press i romafrågorna.

Hadad menar att det inte är lätt att få gehör för frågor kring den romska minoriteten.

– Jag skulle inviga den uppmärksammade utomhusutställningen Romska röster i Uppsala. Ett av fotona hade då sprejats ned redan före invigningen

Efter den helgen avslöjades polisens romska register.

– Allt vi byggt upp rasade då. Det händer här, inom svenska myndigheter.

Roger Hadad är också ledamot i Rikspolisstyrelsen.

– Det blir kluvet. Mitt ställningstagande är att det här inte är acceptabelt och det måste utkrävas ansvar. Det som gör mig mest arg är att det finns en allmän acceptans om att skånepolisen ska få upprätta ett sådant här register. Och det kommer att vidga förtroendeklyftan mellan majoritetssamhället och minoriteten romer.  Detta är ett stort bakslag för allas vårt arbete och inte minst för svensk polis.

Mikael Lund är en före detta integrationspolis, en polis som idag arbetar mot främlingsfientlighet och rasism.

– Min bakgrund är en uppväxt med Frälsningsarmén inom familjen. Jag var en blyg och tyst och lite rädd pojke. Sedan gjorde jag lumpen i Linköping och upptäckte att jag blev en annan person när jag fick på mig uniformen!

Han har jobbat i 26 år som polis, suttit tio år i stiftelsen Expo och han har skrivit flera böcker.

– Jag har själv varit en av dem som har diskriminerat romer.

Mikael ville från början bli präst och jobba med ungdomar, men han blev polis istället. Han sökte sig till polisen efter lumpen.

– Jag blev rekryterad till Norrmalms­polisen, det hårdaste gänget. Jag var stolt över att de såg mig! Där skapas en gemensam norm av ilska mot buset, jag var ständigt arg. Jag var den polis som hade flest gripna på fritiden i hela Stockholm.  Jag var med och misshandlade folk, precis som mina kollegor.

Polismästare Gunmo Gunnmo flyttade honom till polishuset.

– Där började jag ifrågasätta polisens värdegrundsarbete. Jag började prata med kollegor om hur de diskriminerar. Men ingen lyssnade på mig.

Efter Mikaels debattartikel ”Polisen föraktar de utsatta grupperna” hamnade han i tevenyheterna.

– Jag sade då att jag att inte kan ta order av mina högsta chefer i integrationsfrågor, för de har aldrig varit i Rinkeby utan passerar bara där på väg till golfbanan. Sedan blev jag ännu tuffare i debatten om polisens agerande.

Det ledde till att han fick sluta hos polisen

Efter lunch talade Ingrid Schiöler. Hon har arbetat i 30 år med romer när det gäller migrations- och flyktingfrågor och är just nu engagerad i Rom San projektet i Göteborg, ett projekt som lett fram till utställningen ”Vi är romer” på Göteborgs stadsmuseum.

– Det har varit ett enormt publiktryck på utställningen och man har hört av sig från både Tyskland och Belgien för att kunna få dit utställningen.

Parallellt med utställningen finns det semiarier.

– Det finns många poliser som vill gå våra utbildningar.

Delar av utställningen kommer att finnas kvar på museet hela 2014.

– Det kommer romer till utställningen varje dag, det är mycket stort.

Tanken är att utställningen ska vandra.

– Men innan den kan visas någon annanstans måste den först ha fått en förankring hos de lokala romrena. De ska också få en chans att berätta sin historia, understryker Ingrid.

Hon berättar också om den bok som gjorts i samband med utställningen.

– Till och med polisen har bett om extra böcker att lägga i sitt fikrum.

Hon berättar också om sagoboken ”Det var en gång som inte var” som Bagir Kwiek gjort och som används i sagorummet på museet.

– Det finns ett stort behov av att teckna ner dessa gamla romska sagor innan de försvinner, avslutar Ingrid Schiöler.

Näste talare var Christer Mattsson, historielärare och chef inom socialtjänsten i Kungälv. Han pratade om registreringen och om sin morfar som sagt till honom: ”Du är den ende Mattsson med mina färger”. Morfadern hade under hela sitt liv dolt sitt romska ursprung och språk.

Christer var också initiativtagare till toleransprojektet i Kungälv, ett projekt som helt raderat ut de rasistiska grupperingarna i Kungälv. Han pratade även om situationen för romer i övriga Europa.

– Idag är det accepterat att det finns högerextrema partier i parlament och regeringar i många länder. Det är legitimt att etnifiera sociala problem, något som det är lätt att slå mynt av. Vi behöver historian som utgångspunkt för att förstå det som händer idag.

Christer Mattsson talade även om Förintelsen.

– Glöm inte att det var socialtjänsten som betalade för romers och judars resor till förintelselägren. Det är viktigt hur vi tolkar Förintelsen. Cirka 15 000 svenska elever besöker Birkenau varje år, men inte det romska monumentet, trots att det bara ligger 150 meter från den väg eleverna går, säger Christer.

Han understryker att det är ett misslyckande om vi bara ser Auschwitz när vi hör ordet Förintelse. Förintelsen är så mycket mer.

Mirsad Sahiti från Malmö Ungdoms­central är modersmålslärare och dansinstruktör. Han hade med sig en film som ungdomscentralen gjort om romer i Europa.

– Romer är ett populärt tema idag. Genom historien har majoritetsbefolkningen agerat läkare gentemot oss och vi har fått mycket medicin, medicin som ingen utom vi romer vet hur den verkar.

Filmen Romer i Europa 2012 – levnadsvillkor visades.

Nu håller man på med att göra en ny film: 12 frågor och svar om romer, med sju representanter från sju romska grupper. Bägge filmerna kommer att ingå i ett kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Dag tre inleddes med att Judit Benedek talade om samarbetet med ÉRG och hur utbytesprojektet SOS Romer hade gjorts, vilka svårigheter de hade med att genomdriva teaterprojektet i det rasistiska klimat som råder i Ungern. Sedan visades en inspelad föreställning med Kolibri teatern i Budapest.

Efter filmen talade Fred Taikon om behovet av romska plattformar. Han berättade om RKC som innan konkursen varit ett välbesökt center med många resurser.

– Det var många som sökte sig dit, skolor, universitet och politiker.

Fred understryker att det borde finnas fler romska centra, inte bara i Stockholm.

– Där det bor många romer borde det finnas en plattform så att romerna får ett språkrör.

Fred uttrycker en önskan om att samla alla romer i Stockholm för att ta reda på om de vill ha en romsk plattform.

– En sak är säker, vi behöver en romsk plattform som kan ta över där RKC slutade. Vi behöver också en romsk institution som kan vara vår kontakt med regeringen. En sak vi också behöver är en paraplyorganisation för de sju riksorganisationer som finns idag. Vi är alla romer, trots de olika grupperingarna och identifierar man sig som rom.

Innan visningen av filmen ”Vi är som apelsiner” berättade Cecilia Gärding, som gjort filmen tillsammans med Mikael Haines Gärding, om filmen och sitt engagemang. Idag driver hon ett projekt tillsammans med afrosvenska ungdomar.

– Det är roligt att arbeta med ungdomar. Några av mina elever skrev texter som blev en bok och senare tonsattes några av de texterna av elever på Musikhögskolan. Detta ledde också fram till den film som ni nu ska få se.

I filmen driver man hårt med figurer i den svenska historien som Linné, Gustav III och drottning Kristina som alla var en del av den svenska synen på slavhandeln. I filmen kan man också se Herman Lundborg som sterilisatör.

Dag fyra inleddes av Madelaine Sedlitz, jurist och ansvarig för flykting - och migrationsfrågor på svenska Amnesty. Hon berättade hur situationen ser ut för romer i Europa enligt Amnesty.

– Vi utreder kränkningar av mänskliga rättigheter tematiskt i olika länder. Vi samlar in information och publicerar den. Det tror jag kan leda till förändring. Vi vill lyfta på alla senar, säger hon.

När det gäller romer menar Amnesty att det är den grupp som utsätts mest för diskriminering och kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

– Amnesty har fokuserat på rätten till bostad och alla tvångsvräkningar av romer.

I en ny rapport skriver man att tvångsvräkningarna i Frankrike har nått skyhöga siffror.

– Det går åt fel håll. Den nya presidenten lovade bättring, men det har blivit tvärt om.

Men även i Italien går utvecklingen åt fel håll.

– I Rom exkluderas romerna i bostadskön, ett system som upprätthålls med regeringens goda minne.

Madelaine tog även upp Migrations­verkets policy med snabba beslut och omedelbar utvisning av romer.

– Det är inte rättssäkert. Vi frågade Migrationsverket om vilken etnisk tillhörighet de hade som omfattas av denna snabba process och de tillstod att det var romer det handlade om, romer som sökte skydd mot diskriminering och förföljelse.

Detta finns i en rapport som går att läsa på Amnestys hemsida,

Joakim Von Scheele från Forum för levande historia berättade om myndighetens nya satsning på romer.

– Vi ska göra en större satsning på romer, en glömd offergrupp när det gäller Förin­telsen. Det är viktigt att säga att nu vill vi göra mer i den romska frågan.

Den 27 mars 2014 startar Forums nya satsning på romer.

– Vi måste ha ännu mer dialog med romerna. Vi har varit dåliga på det, måste jag erkänna. Men vi ska bli bättre.

Satsningen ska pågå i tre år och innehåller mycket information till unga och elever.

– Nästa år är det 70 år sedan ”Zigenarnatten” inträffade. Det kommer vi att uppmärksamma och vi vill även ner till Birkenau med en delegation till den minneshögtid som hålls där den 2 augusti.

Man kommer att ta fram ett nytt pedagogiskt och webbaserat material om den romska Förintelsen som ska vara ett stöd i skolan och man planerar även för en uppföljningskonferens nästa år.

Efter en bensträckare var det filmdags. Nu visades filmen Grofo, en film om utanförskap och narkotika. En gripande film om en ung romsk man som blir heroinist.

Efter filmen berättade Rosario Ali om det romska arbetsmarknadsprojektet Romané Buča.

– Det är roligt med det förtroende som vi har fått av romerna. Men det viktiga nu är kontinuiteten. Projektet kommer inte att pågå för alltid. Vi måste se till att detta förtroende kanaliseras mot de myndigheter romer måste ha kontakt med, myndigheter som ju också är samarbetspartner i vårt projekt.

Men myndigheterna själva måste också fortsätta med ett förtroendeskapande utanför projektet.

– En sak som vi ser fungerar är att arbetsgivare kan ringa till oss om det är något som inte fungerar med våra deltagare. Det är det nästan ingen som gör, men att möjligheten finns gör en skillnad.

Projektet som har 107 deltagare slutar 2014, men man hoppa kunna fortsätta fram till 2015.

Dagen avslutades med med en workshop i romsk dans som Zdzislaw Bilicki höll till publikens stora förtjusning.

Kulturveckans sista dag inleddes med en paneldebatt kring frågan: Har romer yttrandefrihet? Fred Taikon menar att de inte har det, men att den ökat sedan romerna fick minoritetsstatus. I panelen satt Veli Briani och Adam Szoppe från Radio Romano samt Kati Dimiter från tidningen Le Romané Nevimata.

– I och med minoritetsstatusen fick både vi och Radio Romano större stöd. Men vi på tidningen vill inte skriva illa om romer. Vi ser det som vår uppgift att lyfta romernas situation, säger Fred.

Kati håller med.

– Det hänger på vad man vill skriva om. Vi får kritik för att vi förskönar, men bilden av romer är så mörk på andra håll att vi blir en motvikt.

Från Radio Romanos håll måste man belysa allt.

– Vi är ju public service och måste belysa allt. För det får vi både ros och ris, men det viktiga för oss är att vi måste vara objektiva och neutrala, säger Veli.

Ett ämne som är svårt att skriva om i romsk media är homosexualitet.

– Vi är främst journalister och vi kan inte säga att det inte finns homosexuella romer för det gör det och det har vi rapporterat om.

Sedan kan synen på vad som är lämpligt eller inte skifta från grupp till grupp.

– Det finns de som inte tycker om våra populära sidor ”Gamla bilder” för att det är människor som inte längre lever som är med på bilderna, säger Fred Taikon.

Enighet råder i frågan om att radera ut fördomar.

– Vi vill belysa myten att alla romer är kriminella, men utan att läxa upp någon.

Sedan var det dags för Mia Taikons paradnummer, den omtyckta workshopen om Bakro med frågan: Hur långt kan man driva ett skämt innan man kränker någon? Diskussionerna var många och intressanta när Mia visade några mycket provocerande bilder.

Nästa inslag handlade om arvet efter Katitzi. I panelen satt författarna Hans Caldaras och Ramona Melker Taikon.

– Efter Katitzi blev det ett glapp. På grund av dålig skolgång kom det inga romska författare, men nu har det hänt något. Det går bättre för romer i skolan nu och nu finns det romer som skriver, sade Fred Taikon.

Ramona berättar hur boken om Marie-Claude kom till.

<span style="f