8 mars 2014

Den 8 mars firas den Internationella kvinnodagen över hela världen. Även för romska kvinnor är denna dag viktig. Jamis.se besökte den romska kvinnoföreningen i Skarpnäck som samlat människor till samtal och föreläsningar i Kulturhuset.

Vissa tror att den 8 mars ska man köpa blommor till sin fru eller på annat sätt fira att det finns kvinnor i världen, men att det fortfarande behövs en dag då kvinnors situation uppmärksammas är nog snarare ett sorgligt faktum.

I kulturhuset i Skarpnäck hade ett antal människor samlats, både romer och andra, både män och kvinnor, för att lyssna till vad olika politiker och aktivister hade att säga om kvinnors situation idag.

Rosmari Axelsson är ordförande i den romska kvinnoföreningen.

– Kvinnor, fruar, mammor och tjejer är diskriminerade över hela världen. Det pågår en ständig kamp mot misshandel och förnedring av kvinnor. När det gäller jämställdhet har kvinnor nästan genomgående lägre lön än vad män har för liknande arbete, men tillsammans kan kvinnor förändra och förbättra världen, sade hon.

Gunvor Ngarambe har varit ordförande i Stockholms FN-förening. Fortfarande har hon uppdrag inom FN och ska efter sitt anförande i Skarpnäck packa väskan för att resa till New York och Kvinnokommissionen som har möte dagen efter.

– Det är inge många som känner till kvinnokonventionen, men Sverige var ett av de första länder som godkände och ett år senare ratificerade den.

Denna FN-konvention antogs 1979 för att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor.

Gunvor talade till de romska kvinnor som samlats.

– Jag tycker att ni ska starta studiecirklar och diskutera det som står i den här konventionen.

Hon menar att det är viktigt att kvinnor verkligen känner till vilka rättigheter de har och som finns beskrivna i denna konvention.

– Lönediskriminering är fortfarande ett stort problem. Varför har en renhållningsarbetare fem tusen mer i lön än en förskollärare? Jo, det är ett manligt yrke.

Gunvor berättade också om ett kommande Nordiskt forum i Malmö då den nordiska kvinnorörelsen bjuder in till fyra dagar späckade med seminarier och föreläsningar med start 12 juni i sommar.

Mia Taikon, projektledare för jamis.se berättade lite om verksamheten.

– De nationella minoriteternas jämställdhetsarbete ligger på lite olika nivåer. Vissa arbetar främst med olikheten i lönesättningen andra mer med jämställdhet i hemmet och i gruppen. Det är viktigt att kvinnan själv äger rätten till att välja vad hon vill göra med sitt liv.

Mia tyckte att det ar roligt att så många män var med under kvällen.

– Det visar att kvinnofrågan inte enbart rör kvinnor, att jämställdheten kräver mäns engagemang också. Jämställda kvinnor är en styrka även för män.

Mia uppmande alla att rösta 25 maj.

– Jag kan inte säga vem ni ska rösta på, men jag kommer att rösta på Soraya Post så att vi romer får en röst i Europa.

Ebba Krumlinde (c) är en av de politiker som bjudits in. Hon är lokalpolitiker i Skarpnäcks stadsförvaltning.

– Denna dag borde inte finnas, men tyvärr behövs den fortfarande. Vi har inte kommit längre. I Centerpartiet har vi haft tre kvinnliga partiledare. Den första var Karin Söder.

Ebba manar på de romska kvinnorna i salen att gå och rösta, både i Europavalet i maj och i det kommande riksdagsvalet i höst.

– Särskilt i Europavalet där ni har en romsk representant.

Eva Larsson (mp) är i opposition i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Hon är också ordförande i Gröna kvinnor.

– Vi kvinnor måste hålla ihop. Är man inte ständigt där med blåslampan händer inget. Den patriarkala strukturen är global.

Eva är också trött på allt politiskt hyckleri.

– Lovar man något ska man hålla det, menar hon och syftar på allt valfläsk som det aldrig blivit något av.

Ann-Margarethe Livh (v) har varit politiskt aktiv länge.

– Jag var aktiv redan i Grupp 8. Våra mål då var bland annat fri abort och barnomsorg till alla.

Hon berättar lite allmänt om dagen som instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin. Varje år i varje land skulle man på samma dag fira en kvinnodag under parollen: Rösträtt för kvinnor skall ena vår styrka i kampen för socialism. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

– I Sverige har vi kommit långt, jämfört med många andra länder, men det finns fortfarande mycket att arbeta med. När det gäller er romska kvinnor måste ni ställa krav på politikerna som styr.

Hon lyfte även frågan om de rumänska tiggarna.

– Dessa människor är en bra värdemätare på hur ett land tar hand om sin befolkning. Vi måste ställa upp för de som är här.

Hon berättar om sitt arbete.

– Vi har lagt en motion om att instifta ett romskt råd som sitter med de styrande i staden. Hälften av dem skulle vara kvinnor. Det är de romska kvinnorna som ska komma med förslag som gäller kvinnor och kvinnokultur. Men det är mycket få resurser avsatta på minoriteter och deras kultur i Stockholm idag.

Rosario Ali arbetar på Sensus där han är projektledare för projektet Romané Buča.

– På Sensus tjänar kvinnor lite mer än vad män gör och det finns fler kvinnliga chefer än manliga.

Han berättar om projektet.

– Vi hade redan från början ett jämställdhetsperspektiv och riktade in oss på lika många män som kvinnor i projektet. Vi har också uppmuntrat kvinnlig delaktighet.

Rosario påpekar att även om det dröjde till 1919 innan kvinnan fick rösträtt i Sverige tog det 35 år till innan romerna fick rösta.

– Och idag är SD Sveriges tredje största parti. Så nu måste vi romer mangrant gå ut och rösta.

Siste talare på listan var Europarådets förre kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg. Han talade om den rapport som gjorts angående Stockholms socialtjänsts registrering av romer.

– Den rapporten är ett uselt dokument., helt oacceptabelt juridiskt sett. Hon som skrivit den har missat det mesta.

Han talade även om den kommande vitboken.

– När den kommer nu måste vi alla vara på alerten och kräva mer av politikerna. En vitbok räcker inte, det behövs en oberoende kommission som även tar upp dagens situation.

På sina resor har Thomas träffat många romska kvinnor.

– Det är de som bär den tyngsta bördan. Det är de som inte kan skicka sina barn till skolan för att de inte har rinnande vatten för att kunna tvätta deras kläder eller någon mat att skicka med dem. Den stora frågan när det gäller marginaliseringen handlar om de romska kvinnorna. Det är viktigt att just de kan delta i samhället på lika villkor.

Text: Bengt O Björklund

Foto: Jamis.se